Fågelatlas Norrbottens län

Sångsvan, gäss, änder

av Rolf G Gustafsson

Uppdaterad 2010-03-18

Dessa fåglar har en krans av bodun runt äggen. Stöter du en ruvande fågel så täck alltid över äggen med bodunet (det dun som ligger fluffigt på bobalen runt äggen) som kamouflage och isolering innan du går därifrån. Honan gör så jämt innan hon lämnar boet för att äta, men skräms hon upp hinner hon inte med det. Okamouflerade ägg är ett lätt byte för korp, kråka eller annat rovdjur.

Många gånger ser man en ruvande fågel (18) hos sångsvan och vissa gåsarter. Det är ett starkt kriterie och ett högre behövs inte. Låt dem ruva i fred. Sångsvan och gäss är extremt vaksamma. Ungarna är borymmare (de lämnar redet så fort hela kullen kläckts och deras dun torkat) hos alla arter. Hos gäss och sångsvan vårdar båda föräldrarna ungarna, hos övriga arter endast honan. Här kan man med fördel välja att studera sjöarna när ungarna är nykläckta för höga kriterier, det är då fast kikarspaning från lämplig plats som gäller. Under ungarnas första ca två veckor rör de sig inte långt från kläckningsstället.

Sångsvanen bygger jättelika balar ute i sjöar eller i myrgölar, ofta på små öar eller med tuvor som grund. Boet kan ligga på gamla bisamhyddor. Oftast ser man den ruvande honan innan man ser boet. Hanen simmar ofta i boets närhet. Boet är en torvfärgad kulle som syns långväga, åtminstone på försommaren innan starr och säv vuxit till sig. Boet är nästan jämt svåråtkomligt för oss människor, men undantag finns med bon på stränder. Sångsvanen kan dock vandra km-vis med sina ungar över fjället till nya matplatser efter några veckor. De simmar även nedströms bäckar med ungarna. Häckningstid april – juli.

Grågås och kanadagås häckar ofta öppet och mestadels vid kusten och delvis i inlandskommunerna. Kanadagås lägger sitt rede ofta likt sångsvanen. Vid kusten kläcks ungarna redan runt 15-20 maj hos grå- och kanadagås. Sädgåsen finns i skogsområden och fjällnära skogar och en bit upp på lågfjället/tundra (t ex i Torne lpm) och är extremt skygg. Häckar på små öar i skogssjöar eller i myrtjärnar eller där myren är blöt med omgivande viden eller dvärgbjörk, ofta i skydd av riset. Sädgåsen trycker hårt på boet innan den lämnar det. Bäst är att spana vid skymning och gryning för att se sädgässen flyga till eller från sitt nattbete. Deras flyktvägar avslöjar åt vilket håll de häckar. De flyger dock ofta km-vis eller än längre för att beta. Fjällgåsen är extremt sällsynt och endast en säker population finns i fjällen i Pite lpm. Häckar oftast ovan trädgränsen men även i fjällnära skogar. Biotopval och födovanor, se sädgås. Vitkindad gås häckar med några få par i Haparanda och Luleå skärgårdar.

Gravand häckar i en jordhåla, under byggnader eller i enstaka fall i trädhålor. Häckar bara vid kusten och ännu med mycket få par hos oss, om ens årligen.

Simänder (Anas-änder) häckar gärna under buskage, täta smågranar eller ris. Redena ligger mestadels i strandnära zoner men även flera hundratals meter ifrån vattendragen. De kan ha redena även ute på myrar eller andra blötare områden då under viden eller i högre starr. Trycker hårt på boet och är därmed ofta mycket svåra att upptäcka. Krickan häckar gärna vid små vattensamlingar i skogslandet. Honan lägger ofta äggen redan i maj vid kusten, någon/några veckor senare fjällnära. Ett bra tecken på att honorna börjat ruva är när de adulta hanar samlas i små grupper i sjöarna och vattendrag, innan ses paret (hane och hona) ofta tillsammans.

Dykänderna, en samling vitt skilda arter, har lite olika häckningsstrategier. De flesta häckar på marken likt simänderna, ibland strandnära, ibland hundratals meter från stranden. Knipan häckar i spillkråkebon eller holkar men även på marken under stenar. Detsamma gäller salskraken. Storskraken kan häcka i holk, markhåligheter eller under hus. Småskraken häckar på marken i skydd av högt buskage eller annan vegetation. Alfågeln häckar på marken invid eller under dvärgbjörksris e dyl, mestadels i fjällkedjan ovan trädgränsen men även i fjällnära skogar/myrar. Här gäller mycket som hos simänder. Studera sjöarna vilka hanar som finns där om du inte hunnit kontrollera innan då arterna gick parvis.

Ejdern häckar med några tiotals par hos oss i vår skärgård, strandnära och ofta öppet.