Fågelatlas Norrbottens län

Stare, sparvfinkar, finkar

av Rolf G Gustafsson

Uppdaterad 2010-03-18

Staren är hålbyggare och använder gärna holkar. Finns i hela länet, sparsammare mot nordväst och norrut. Kräver upptrampade åkrar, ängar, etc. för födosök och är därför bunden till områden med nötkreatur eller hästar.

Gråsparven är liksom pilfinken knuten till människans boningar. Bygger sina bon i håligheter i hus, träd och ibland i holkar. Båda arterna lägger två till tre kullar per år. Börjar redan i slutet av april.

Bofink, bergfink, hämpling, vinterhämpling, gråsiska, snösiska, grönfink, grönsiska, domherre, tallbit, stenknäck (troligen årlig), mindre korsnäbb, större korsnäbb, bändelkorsnäbb och rosenfink är de finkar vi har regelbundet häckande i länet. Alla häckar i träd eller buskage utom vinterhämpling som bygger under stenar, avsatser och i markhåligheter. Vinterhämplingen ska sökas i fjällkedjan ovan trädgränsen övriga i skogslandet eller kulturlandskapet.

Bofinken förekommer mest kustnära och i inlandskommunerna men finns även sparsammare i lappmarkerna. Bergfinken hör lappmarkerna till men finns även i inlandskommunerna och sparsammare vid kusten.

Grönfinken är starkt bunden till bebyggelse. Grönsiskan har unde de senaste årtiondena spridit sig långt mot NV in i de stora orörda skogarna. Både grönfinken och grönsiskan är sentida invandrare i Norrbottens län.

De tre arterna av korsnäbbar varierar stort i antal beroende på födotillgången och kan utebli vissa år. Större och mindre korsnäbb kan häcka snart sagt när som helst under året bara födotillgången är god. Snö- och gråsiska häckar ofta i enbuskage eller viden, även ovan trädgränsen. De varierar stort i antal mellan olika år.

Tallbiten finns i de stora orörda skogarna i lappmarkerna, i enstaka fall vid kusten. Arten är mycket diskret och trots att boet ligger öppet invid stammen på smågranar så är redena svårfunna.

Trots att sparvfinkar och finkar är fröätare matar de sina nykläckta ungar med insekter. Ungarna är bostannare.