Fågelatlas Norrbottens län

Gök, tornseglare och ugglor

av Rolf G Gustafsson

Uppdaterad 2010-03-18

Göken bygger inget eget bo. Däremot söker honan upp värdfåglar där hon lägger ett ägg i vardera bo. Till exempel lägger hon sina ägg i ängspiplärkans och bergfinkens bo. Fler arter drabbas även av gökens boparasitism. Under juni och juli månad ser man ofta hur gökhonan letar bon på myrar och i skogen för att lägga sina ägg i de reden hon finner där. Det är inte alltid lätt att skilja gökens ägg från värdfågelns. Lövsångaren har dock överlistat göken och slipper därmed hennes ägg i sitt bo. Lövsångaren har ett speciellt varningsläte för gök och slutar varna då den upptäcker att göken är en hane. Lövsångaren varnar alltså ihållande endast för gökhonan.

Tornseglaren häckar i hela länet, med stora luckor. I bebyggelse ofta under takpannor och under tak. I gammelskogen, t ex i Sjaunja naturreservat, häckar tornseglaren i gamla hackspettsbon och i andra trähåligheter. I Luossavaara i Kiruna häckar tornseglaren i sprickor i det gamla, numera sedan länge, nedlagda dagbrottet. Jag upptäckte detta redan under 1970-talets slut. Ni som bor nära gamla dagbrott eller stenbrott, leta efter tornseglaren där. Kanske den häckar på fler ställen likt det i Luossavaara. Tornseglaren är känd att häcka på liknande sätt på Gotland. Tornseglaren häckar stundtals i holkar. Arten anländer sent, i sista halvan av maj och häckningen pågår en bra bit in i juli. Observera att stora flockar av arten inte nödvändigtvis betyder att den häckar i närområdet. Tornseglaren kan flyga mycket långt för födosök om vädret blir kyligt i häckningsområdet.

Ugglor kräver hänsyn. Deras antal varierar starkt mellan olika år, eftersom häckningen dåliga bytesår uteblir. Flera av arterna försvarar sina bon och ungar mycket aggresivt och att närma sig bo och ungar kan medföra kroppsskada. Ser du ungar som lämnat redet så är en adult fågel inte långt borta och den har redan upptäckt dig. Gläds åt observationen och lämna platsen.

Två arter flyttar, jorduggla och hornuggla. Deras lågmälda spel hörs normalt från maj t o m juni. Jordugglan är markhäckare och har spelflykt och häckar likartat med den blå kärrhöken på myrar, åker- och ängsmark. Hornugglan är trädhäckare och använder gamla rovfågels- och kråkfågelbon. Stundtals häckar den på marken. Håll utkik efter adulta fåglar med byten i klorna, ett starkt kriterie för dessa arter. Hornugglan inventeras troligen bäst under senare delen av juni och delar av juli då ungarna högljutt tigger mat i sommarnatten.

Våra övriga ugglor är stannfåglar, många av dem är mycket revirtrogna även om de inte spelar årligen. En spelande hane två eller fler nätter i följd på samma plats ger permanent revir. Det räcker i de allra flesta fall för vår inventering för slaguggla, lappuggla och berguv. Spel kan höras i lämplig biotop från början av mars månad långt in i maj, i några fall även i juni. Dessutom spelar de flesta från skymning till gryning i olika omfattning. Det finns ingen anledning att leta bon av slag-, lappuggla samt berguv eftersom de är projektarter och de flesta häckningarna i länet är väl kända. Lappugglan häckar normalt i risbon medan slagugglan häckar i holkar, stubbar och sparsamt i risbon. Berguven häckar ofta vid soptippar, stenbrott och vid naturliga klippor, direkt på marken, men även i konstgjorda reden.

Sparvuggla och pärluggla häckar i hackspettshål eller i holkar och de spelar från mars månads början långt in i maj. Arterna söks bäst i områden där spillkråkans gamla reden finns. Spillkråka, större hackspett och tretåig hackspett är en förutsättning för dessa två små ugglor. Vid kusten finns ett pärluggleprojekt.

Hökugglan spelar som intensivast i april-maj. Häckar i holkar, stubbar och även i risbon. Har flygga ungar redan i slutet av maj även i lappmarkerna. Hökugglan spelar även dagtid.

Fjällugglan häckar bara under goda fjällämmelår och då endast på lågfjället. Häckar inte årligen i Sverige.

Ugglornas ungar är bostannare.